Självinsikt. Ibland tror jag vi lever i en egenskapad bubbla som gör oss olyckliga eftersom vi inte vågar se vad som finns utanför. Vi är så rädda för vad som finns utanför, att inget ska bli bra och att det enda sättet att leva vårat liv på är det vi lever det på nu. Även om vi inte är lyckliga så är det så. Jag tror det är fel.

Jag tror alla människor har kraften att påverka sitt liv och dess gång. Det gäller bara att våga. Det gäller att hålla kvar i drömmar och våga sträva efter att vara lycklig. Vi kommer misslyckas på vägen, vi kommer göra fel val och vi kommer ångra oss och behöva byta väg. Men jag tror att om vi vågar följa våra hjärtan och våran egen lycka så kommer vi kunna ta alla nederlag lättare, eftersom vi vet att vi strävar mot ett mål där vi faktiskt kommer att bli lyckliga.

Många frågar mig hur jag orkat genom allt. Mitt ända svar har varit "För jag vet att jag en dag kommer bli lycklig". I mina ögon är det inte värt att låta någon annans olycka påverka mig så mycker att det låter mig få mitt liv att ta samma riktning. Jag tänker visa att jag är starkare och jag tänker våga vara lycklig.

Igår lämnade jag min bubbla jag levt i ett halv år. Jag vågade och föll. Men jag ställer mig upp igen. Sakta men säkert. För jag vill, jför att jag kan och för att jag tänker lyckas. Jag vågar fortsätta framåt, för jag har ett mål. Ett mål som ingen ska få förstöra för mig. Det stavas lycka.