Här kommer ett utdrag ur min egna dagbok under tiden Jack åkte in på behandlingshem.

Jag sitter här framför en lysande datorskärm med en katt som sover och spinner i knäet. Allt är så mörkt och tyst. Säkerligen lika tyst som hos dig. Du ligger nog också och tittar upp i taket nu. Precis som jag. Du har nog också tusen tankar. Precis som jag. Vi kommer se hur skuggorna i taket flyttar sig genom natten och hur det blir ljusare och ljusare utanför fönstret. Taket flyttar sig inte men våran fantasi är som flock galoperande hästar. Det vita taket är fyllt med bilder och händelser som underhåller oss hela natten. Tillslut kommer dagen gry och våra vägledande natt stjärnor slockna, för att nästa natt påminna oss om att det alltid finns ett ljus i mörkret.